Monday Revelation

Jag tänkte inte göra en lika lång utläggning (I wish) som min syster om varför tiden stått still här i bloggen, men här kommer iallafall en liten förklaring:
 
Sedan över en vecka befinner jag mig på hemmaplan - i Sundsvall. Att komma hem till ett hus med kalkfläckar på vattenkranen och smuts på golvet har aldrig förut känts så fantastiskt. Att bli mött av kärlek och acceptans var något jag nästan glömt hur det kändes. Detta gjorde mig bara ännu mer säker på att jag gjorde rätt val när jag lämnade familjen jag arbetat för i exakt 2 månader för gott för drygt en vecka sedan. Det är läskigt att läsa och höra om Therése uppleveler eftersom jag känner igen mig i nästan allt, våra ex-familjer måste ha varit väldigt lika. Att vi är (au pair)systrar bidrar nog också till att vi upplever situationer liknande. 
 
Ångest, ångest, ångest. 
 
Jag hade aldrig förut kännt mig så ångestladdad som tiden fram till min uppsägning. Alla sorgliga/smöringa/klyschiga låtar i mina hörlurar fick plötsligt mening och jag kunde relatera till texterna som tidigare varit obetydlig smörja. Ville bara inflika den upplevelsen för att förtydliga hur desperat jag faktiskt var!
 
Men så här i efterhand funderar jag inte på varför jag sa upp mig, inte det minsta. Redan från början (som några säkert märkte) var jag osäker till om detta verkligen skulle funka, men gav det ändå 2 månader som en ärlig chans. Tiden från att jag sa upp mig till att jag lämnade familjen var kanske de längsta 4 dagar jag någonsin upplevt. Om jag inte trivts innan, så gjorde jag definitivt inte det nu, om än förståeligt. 
 
Nu ser iallafall min situation ut såhär - Efter att ha förlängt min hemvistelse med ca 5 dagar åker jag tillbaka till Schweiz på torsdag. Eftersom jag inte längre har någon familj att återvända till kommer jag att få bo hos en amerikansk kvinna från Link medan jag letar efter en ny familj. Jag är otroligt tacksam för hennes gästvänlighet, utan henne vet jag inte om jag vågat säga upp mig.
 
Hoppas att ni nu kan förstå vår frånvaro från bloggen, se det som ett tillfälligt avbrott. We'll be back!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0