När jag sitter här är det svårt att tänka att Fanny är tillbaka i Finland efter drygt 1 år här i Frankrike/Schweiz. Jag kommer ihåg när hon den första månaden frågade om jag ville sova över hos henne, detta var då innan jag ens egentligen kände henne. Inte nog med det så var jag även den första som sov över i hennes lilla studio i familjens källare. Det är hemskt när jag tänker tillbaka på min första uppfattning av henne - hon måste antingen vara knäpp eller väldigt nyfiken på mig. Såhär i efterhand när jag lärt känna henne så blir att så mycket mer logiskt, Fanny är helt enkelt en otroligt godhjärtad och jordnära människa som intresserar sig väldigt för nya människor. Som tur var så intresserar hon sig också i sina vänner och jag vet inte hur jag ska kunna beskriva min tacksamhet över att hon valde att bli min vän. Vi har varit med om så mycket tillsammans och därför känns det så tungt att tänka att mina 3 sista månader (på pricken idag) kommer att spenderas i hennes frånvaro. Fanny var en av de vänner som jag kunde känna mig trygg och vara mig själv med, att vara utan henne kommer att bli en prövning. Jag hoppas du förstår hur mycket du betytt (och betyder) för mig Fanny. Until we meet again...