Utflykt!

Igår, måndag den 11 november, firades "Armistice day" här i Belgien (samt även i Nya Zeeland, Frankrike och Serbien - jag googlade), dessutom firas det tydligen denna dag i fler länder men under ett annat namn. Det är alltså vapenstilleståndet efter första världskriget som firas, vilket innebär att de flesta butiker, banker osv har stängt denna dag - och så även skolorna. Vilket för mig innebar lite extra jobb, då föräldrarna inte var lediga från sitt! Så, jag och Malin (alias), den 7-åriga flickan i familjen, skulle alltså spendera dagen själva tillsammans (pojken på 12 år, Jonas - också alias - var hos en kompis).
I slutändan av dagen hade jag fått se Atomium för första gången sedan jag kom till Bryssel (JA, jag vet att det är efterblivet...), men det var faktiskt inte den vi åkte för att se! Bredvid Atomium finns tydligen något sorts nöjescentrum, "Bruparck". Där inne ligger det ett litet äventyrsbad - "Océade" - i stil med Paradisbadet typ, fast med väldigt många vattenrutschbanor (av vilka vi inte åkte en enda..), så det blev vårt mål med dagen! Förutom att vi var tvungna att ta oss till andra sidan stan för att komma dit, vilket tar ganska lång tid, så var det en väldigt rolig dag. Jag har ända sedan jag började jobba som au pair velat ha tid att verkligen hitta på något med barnen, men en vanlig eftermiddag när de kommer hem från skolan finns det oftast inte tid att göra något överhuvudtaget utanför huset/närområdet. Så fastän det blev en lång och väldigt utmattande dag, var det en möjlighet jag hade väntat på och blev riktigt glad att den kom! Det blir så mycket roligare att jobba när man har ett "projekt" för dagen eller vad man ska säga, snarare än att bara försöka fördriva tiden tillsammans hemma. 
 
I övrigt fortsätter mitt sökande efter bostad, så om du som läser av en händelse råkar veta något om billigt boende för typ studenter eller liknande här i Bryssel, hör jättegärna av dig!
Annars rullar vardagen på som vanligt, ikväll är det övning med Luciakören som jag verkligen vill kunna gå på (jag var på den första övningen, men har missat de två senaste i röran med familjebytet), så jag hoppas det blir av! Nu är det inte heller långt kvar tills jag får mitt första besök från Sverige... Galet, längtar något enormt! Har aldrig varit ifrån mamma (eller pappa) så här länge någonsin förut, haha det är lite knäppt att tänka på men så är det ju faktiskt. Så inte är det väl konstigt att det känns lite tomt?
 
Bisous,
Therése


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0