Ja, helgen har bara sprungit förbi - nu är det direkt på vardagen som gäller. Det blir lite mjukstart idag då bara Oliver börjar skolan, Emilie börjar inte förrän imorgon. Dessutom har jag fått lite coachning av mamman under morgonen, så jag inte blir helt lämnad i mörkret när jag ska lyckas tänka på alla morgonsysslorna. Eftersom det var skolstart idag fick jag även följa med Oliver till skolan, något jag inte kommer göra i fortsättningen då föräldrarna tar honom dit på morgonen. Nu fick han hela paketet med sig till skolan - mig, hans farmor och farfar och mamman. Han verkade dock inte vara helt ensam om det - jag fick känslan av att första skoldagen här är en väldig "happening". Hela familjen är med och det är inte bara en återträff för eleverna, utan även för föräldrarna som gjort sig fina i klackskor och hela den biten. Lite roligt var det, att se mammorna samlas i flockar som om det fortfarande var de som skulle gå sin första dag i skolan efter sommarlovet... :)

 

I lördags skulle jag, vilket jag då skrev, för första gången ta mig in till centrum av Bryssel för att möta upp en grupp andra au pairer och få möjlighet att lära känna dem. Vi skulle träffas på en bar inne i stan (som jag inte hade den blekaste om var den låg), så jag var väldigt noga innan och kollade upp vägbeskrivning från busshållplatsen och hela baletten. Men självklart lyckades jag när jag väl klev av bussen inte hitta en enda av gatorna jag hade kollat upp, vilket slutade i att jag vandrade runt planlöst kring området i cirka en halvtimme, i hopp om att av en olyckshändelse lyckas hitta stället jag skulle till. Riktigt så mycket tur hade jag inte, men jag lyckades till slut förstå var jag var och kunde ta fram min MEGATURISTVARNINGS-karta som jag fått av familjen, och följa den till målet. Så, vad som enligt Google skulle vara en fyraminuters-promenad blev till en labyrint på trekvart... Men det är lugnt. Mitt lokalsinne har inte så mycket stolthet kvar att repa.

När jag väl kom fram var det hur som helst väldigt roligt att träffa alla - det känns härligt att få lära känna lite nytt folk, och som dessutom är i samma situation som jag själv! Det var väl något kaotiskt när vi var så många (kring 15 kanske?) på en gång som skulle prata och umgås, men ändå riktigt kul.

 

Något enklare var det när jag dagen efter mötte upp med en grupp på bara 3-4 andra au pairer: en mindre grupp gör att man får möjlighet att vara mer flexibel med var man ska ta vägen och så vidare. Enklare betyder såklart inte bättre, men detta var också väldigt trevligt - mer möjlighet att prata utan oljud i bakgrunden, samt lite tid att titta på typiskt turistiga saker som Grand Place under dagtid, eller gå in och lukta i alla fantastiskt fina chokladbutiker (this is what's going to kill me, I'm sure of it). Ser fram emot fler sådana dagar!

 

Nu är jag ledig fram till att Oliver slutar skolan. Så från och med nu gäller det att börja komma på hur jag ska disponera den här tiden mitt på dagen, för att få så mycket vettigt som möjligt gjort! Jag kommer nog på det... men, det tar vi imorgon. Eller något åt det hållet.