ÅLDERSDISKRIMINERING

"Hi Therese, Thank you very much for your reply, but we would prefer to live with someone from around our age (26). Good luck with finding a room! Cheers"
 
Den här sortens meddelanden börjar bli ganska tjatiga för mig i min jakt på boende i Bryssel. Jag är EXTREMT IRRITERAD på att hela tiden få svar av folk som inte vet ett DUGG om mig, att "oj du är typ 5-10 år för ung, det här går ju inte för sig". Hur i hela friden menar de att jag ska kunna flytta in med någon i min egen ålder!? Det FINNS JU INGEN i den åldersgruppen som annonserar, för att väldigt få i den åldern faktiskt hyr någonting, om de inte typ studerar (och det svaret är ju också jättekul att få: "Nej tyvärr, detta boende är bara för heltidsstudenter, tack och hej"). Känner mig extremt diskriminerad både som au pair och för min ålder. Jag förstår att folk kan ha fördomar om ungdomar som inte ens fyllt 20, lite fördomar kan man inte undgå. Men kan de inte åtminstone FRÅGA någonting, FÖRSÖKA ta reda på om jag är en hygglig person, låta mig komma på besök så jag kan bevisa mig själv?
Inte heller som au pair är man högt aktad - för det första är det typ ingen som har koll på vad det är, så den enda kategori man som au pair blir placerad i är "någonstans mellan studerande och arbetare", eftersom man både studerar språk och jobbar på deltid. Vilket leder till att de som är ute efter studenter till ett boende tackar nej då man inte studerar på heltid, och de som i ett kollektiv är arbetare vill ha någon annan som ligger närmare dem yrkesmässigt (man ska ju vara på "samma stadie i livet").
Inte nog med att jag har en väldigt begränsad budget, det är alltså dessutom ingen som VILL HA MIG även om jag kan betala för rummet. Att man letar bland de lägre hyreskostnaderna gör ju att man automatiskt hamnar bland annonser om att hyra rum i kollektiv, finns nämligen inga egna studios/lägenheter i den prisklassen. Vilket i sig inte är något jag har det minsta emot, tvärtom vore det roligt att känna lite nytt folk - men man märker efter ett tag när man inte är önskad.
 
Jag har slavat med detta ändlösa bostadsletande dag ut och dag in i snart två månader. Jag är trött och less på att inte ens få komma och titta på några lägenheter, och när jag väl lyckas få någon enstaka visning kommer det alltid något i vägen - sjukdom, jobb osv. Vet inte när det är meningen att man ska ge upp.
 
 
"Tyvärr, denna bloggen är bara för äldre bloggare
Så du kan stänga ner den här sidan, tack och hej"
/En trött och less Therése


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0